skor, avslutning

Igår var det skolavslutning på den skolan jag jobbar på. Ja på många andra skolor också för den delen. Ute lyste solen och för ovanlighetens skull var det alltså vackert väder på en skolavslutning. Jag kan dra mig till minnes otaliga avslutningar, som givetvis skulle firas ute, i ösregn. En del skolor har ju inte så stora samlingslokaler då de i många fall använt sig av kyrkan som samlingslokal.

Så här var det alltså inte igår

För att återgå till ämnet. Först ville jag vara med avslutningen för År 6-8 eftersom jag undervisat mycket i en sjua. Den klassen är en oerhört duktig klass full med kraft och initiativförmåga. De är kreativa och det innebär att det också finns en del oro i klassen. Om man som lärare får med sig dem kan de nå hur långt som helst. Om inte kan de snurra till det ordentligt för sig.

Avslutningen var fin och jag fick en present av några av dem, gulligt. Sedan var det dags för niornas avslutning. Den är alltid mer känslosam då de "försvinner" iväg. En del kanske det är sista gången man ser dem. Tårarna rann i bilen på vägen hem. Det var ju min nia som slutade och de sista månaderna var jag inte där. Det kändes som jag svek dem. Jag hoppas de kommer och hälsar på i höst.

Alla var så finklädda. En del hade oerhört urringat och väldigt korta kjolar. Jag glömmer liksom av att de håller på att bli vuxna. De skall ju vara mina gullvippor för alltid. Och vilka skor!!! De hade så höga klackar en del tjejer och jag undrar hur de överhuvudtaget kunde gå i dem. Här kommer ett axplock.

Själv hade jag platta tråkiga men ack så bekväma skor och det är jag jäkligt glad för.

Åse